Det är fullt av klen och mög!
Jag vet inte om det var dom skumma ångorna från mina nya akrylfärger eller bara ett knasryck som fick mig att hälla ut en massa färg på en golvpapp och smeta runt med händerna som en treåring. Men roligt och lite befriande var det efter en lång dag med ett evigt, buttert stirrande på en uppspänd duk och längtat efter motivation och inspiration.
Fast jag tror nästan att händerna blev finare än själva golvpappen.
Kommentarer
Trackback
